Godhjärtad

Ibland undrar jag faktiskt varför jag är som jag är och är lite för godhjärtad och förlåtande. Jag borde sluta med det där med detsamma. Bara för jag inte gillar att vara osams med folk, betyder det ju inte att de kan göra vad de vill med mig och köra över mig hur som helst. Jag hittar oftast skäl för deras dåliga beteende och förlåter dem bums. Inte bra. Då lär de sig ju inte och gör samma sak nästa gång och jag blir besviken på nytt, börjar tvivla på mig själv och ja - resten känner ni ju till vid det här läget. Men å andra sidan - varför bry sig? Folk får väl bete sig som idioter och jag mår bättre av att förlåta dem, än att hålla på att föra ett slags krig mot dem, som jag ändå inte kommer att vinna. Människor ändrar sig inte. Eller jo - ibland gör de det - men oftast till det sämre. Så varför försöka läxa upp dem?
Ni får gärna börja kalla mig Moder Zo_fee nu eller något liknande gudomligt, nu när alla är förlåtna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback