Hösten/Vintern 2013

Eftersom jag har haft fullt upp med jobb, familj och en massa sjukdomar som avlöste varandra, har jag inte uppdaterat något efter att Caspar kom tillbaka. Fy på mig! Men nu är jag tillbaka i full fart, tänkte jag iaf.. :)
Vad har hänt? En massa. Vi är fortfarande på gång här hemma med att fixa och stöka. Men nu är de flesta gardiner (som jag har sytt...) på plats och tavlor har hittat sina väggar att glänsa på. Vi har investerat i otroligt snygga tavlor, som vi har ramat in ordentligt hos en rammakare som vi har fullt förtroende för. Han är verkligen jätteduktig och han tyckte inte att våra påhitt var helt knasiga. Så nu har vi både guld och trä och färg på väggarna. Arbetsrummet och tvättstugan är fortfarande kaos-rum, som ingen får gå in i. Men jag hoppas att vi hittar lite tid de nästa dagarna för att få grepp om dem. Man måste också bo in sig lite och hitta sina rutiner, för att veta hur och var man vill ha något. Quick fix må funka i en BRF-lägenhet, men inte i ett hus, där man vill bo resten av sina dagar.
Nu i juletider har vi maxat julkänslan med en massa dekorationer och en ordentlig julgran som står och glittrar (läs: barrar). Julgran ja... Vi högg ner en gran som vi hade utsett till vår gran på vår tomt. I mörkret - det blir ju så mörkt så fort här uppe. Den såg vacker ut där den stod vid skogskanten. Men inomhus... Not. So. Much. Möglig, fullt med småkryp, grenar som spretade åt alla håll och som var halvt avrivna - ja ni fattar. Inte en Disneygran - inte ens nära. Barnen ville ju klä den med en gång - de tyckte det var superhäftigt med en julgran de själva hade huggit ner. Men vi mumlade något i stil med att den måste sätta sig i 24 timmar och vänja sig vid inomhusklimatet. Dagen efter åkte barnen till deras mor och vi åkte till Ica Maxi och köpte en ordentlig gran. Samma gransort såklart - vi är ju inte dumma! Satte upp den och ni borde ha sett barnens tindrande blick över hur vacker, välbalanserad och grön vår gran hade blivit inom ett par dagar. Ja, den fula ankungen hade blivit till en vacker svan. Ibland händer det att sagor blir till verklighet!
 
 
 
Efter en massa jobb och stressande blev det äntligen 4:e advent, som vi firade med min familj i Skåne. Alltid lika trevligt att träffa morbror, moster och kusiner och såklart mina föräldrar. De blev väldigt glada över vårt besök och mamma hade tom förberett lite vegetariska rätter på julbordet. Och så fick vi julklappar! Jag fick äntligen min efterlängtade Le Creuset gryta i färgnyansen rosmarin. Vackert grönt och det är även min favvo krydda, så det blev jag extra glad över!
 
 
 
Julafton var vi tillbaka i Sörmland och firade vi med andra hälften av släkten - min nya släkt, kan man väl säga. Supertrevligt där med! Såklart avslutades julafton med midnattsmässa, som vår vän, som är präst höll i. Vagnhärads kyrka är verkligen vacker och stämningen var riktigt bra. Jag blev tårögd och rörd. Julgudstjänsten är alltid en tid av reflektion för mig. Jag tänker på de som inte längre är med oss, tänder två ljus för mina morföräldrar och tänker även på året som gått. Saker som har hänt, förändrats. Detta år har ju verkligen varit ett år fylld med nystarter, känslor, intryck och inköp (inte minst 2 husköp)..
På juldagen kom barnen hem för att fira jul med oss. Vi hade slagit in julklappar i 4 timmar som sedan delades ut och öppnades inom 1 1/2 timme. Alla blev glada och de två äldre bjöd även på en musikalisk showact i särklass! Sen blev det äntligen mysigt, när hysterin lagt sig och man är trött efter all mat och ja, även lite trött på människor i största allmänhet. Men man kan inte återhämta sig särskilt länge, för imorgon fyller en av sönerna 10 år och då ska vi såklart ha tårtkalas! Sen blir det lite jobb (som idag) igen och efter det är det redan nyårsafton. Detta år ska vi fira här i vårt nya hus och jag har tänkt mig att dela upp sällskapet i matlag - ett står för förrätten, ett lag för huvudrätten osv. Man måste ju få tiden att gå! Folk lär väl inte åka hem klockan 11! :) Nej, jag ser verkligen fram emot nyår. Inte någon familjär press som på julafton, utan bara god mat och skoj.
 
Jag har förresten köpt en symaskin, som jag är lika osams som sams med. Igår var jag nära att kasta ut den genom altandörren - men på kvällen var jag glad jag inte hade gjort det. Gjorde superfina lavendelpåsar för att ge bort, ha i linneskåpet eller under kudden för dem som inte är så bra på att sova som jag. Apropå, nu har jag faktiskt jobbat en hel dag när andra haft ledigt - det är dags för min tupplur! Kanske får jag katten med mig - han har ju blivit till en riktig utekatt. Vill helst vara ute, helst med sällskap. Han kommer bara hem för att äta (mycket, väldigt mycket) och kanske för att stanna kvar över natten, om jag tvingar honom. Men så länge han är glad är jag det också. Fast jag saknar hans snarkande bredvid mig i soffa och säng. Så ja, jag är lite sur för att han inte vill vara med mig lika mycket. Så känns det väl när ungarna man uppfostrat lämnar hemmet efter 20 år. Men jag är så otroligt glad att han hittade hem och är en glad katt nuförtiden.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback