Tågresa

Det finns ett helt underbart citat av Oscar Wilde (1854-1900) om att resa:

”Jag reser aldrig utan min dagbok. Man ska alltid ha något sensationellt att läsa på tåget.”

Visst är detta helt underbart? Att man kan vara så stolt över något man åstadkommit? Men på samma gång hör man ironin som flyter in. Jag älskar detta ordspråk. Oscar Wilde har ju helt rätt. Man ska ju inte resa utan att ha någon spännande lektyr.

 Just nu kan jag rekommendera två olika:

1 – denna blogg såklart – men det vet ni ju, annars hade ni inte suttit där vi datorn eller öppnat webbläsaren i smartphonen och läst...

2 – är en som jag tycker väldigt välskriven deckare med lite kärlek och mycket spionage och spänning av Håkan Nesser ’Himmel över London’. De som varit i London känner igen stämningen som beskrivs väldigt bra i boken. Man längtar tillbaka direkt, och vill bara strosa runt på Londons gator: kanske sätta sig och njuta av en riktig Afternoon High Tea på The Savoy eller käka fish ’n’ chips på nästa pub? Jag längtar i alla fall väldigt och om någon vill resa dit med mig, så är det bara att säga till!

Nu sitter jag här på tåget upp till vår vackra huvudstad. Staden som lockar mig helt otroligt mycket. Jag bara älskar denna stad. Arkitekturen är vacker, vattnet som glittrar lite varstans, världens mysigaste och minsta storstad? Jag älskar att vandra runt – titta, suga in luften och atmosfären och bara njuta av att vara i denna stad. Här känner jag mig faktiskt hemma. Beror kanske på att man har fina barndomsminnen? Jag vet inte. Men Stockholm är mig väldigt kärt. Sen har man ju vänner och familj som man längtar till och blir extra glad när man kan ses.

Startade tågresan med att sminka mig på tågtoaletten. Jag hade hamnat lite i tidsnöd hemma, så jag kunde inte fixa till mig helt och var tvungen att fullända verket på tåget. Så jag tog mig in på toaletten, letade fram min flytande eyeliner med pensel och började. Funkade väl okej i början, men sen tyckte väl lokföraren att man kunde gasa på lite extra i kurvorna, så det blev lite ryckigare… Men som det proffs man är, var detta inte något jättestort problem för mig. Gäller att vänta lite och ta vara på rätt tillfälle att dra sträcket. Har man dragit eyeliner sen man var 15, så har man en viss övning.

Har hunnit jobba lite, trots att jag har dålig uppkoppling här i 2:a klass. Ja, SJ ställde in mitt ordinarie tåg, där jag hade kunnat jobba fantastiskt bra i 1:a klass med Wifi osv. – så nu sitter jag här och försöker fixa allt utan internet och lyssnar på julmusik på hög volym för att inte märka av den lite ledsna bebisen som sitter bredvid mig och gråter till då och då. Tror förresten att bebisen heter  ’Diesel’…  det står på en namntagg i hans jacka… hur kan man ge ett sådant namn? Är det efter Vin Diesel? Eller efter dieselbensin? Eller vad tänkte de på? Är lite sugen på att fråga, men sen är jag inte så sugen på small talk eller talk överhuvudtaget just nu.

Jag gillar att åka tåg. Jag gillar att glida genom landskapet – se snön ligga tjockt på hus och åkrar. Se träden som susar förbi. Tänker ut små historier om dem som lever i de små husen, där det ryker ur skorstenen. Undrar hur det är att leva så där? Mitt ute i intet? Visst är det vackert, men är det inte väldigt ensamt? Jag tror jag skulle behöva ha lite liv, en affär och gärna många människor omkring mig. Visst är det skönt att kunna vara ensam ibland – jag har aldrig velat bo i kollektiv eller liknande, men jag vill ändå ha andra människor omkring mig.

Tåg. Tåg har varit en stor grej i min familj – eller snarare den manliga delen av min familj – för jag fick sällan sitta vid den blåa märklin styrkonsolen och köra tåg. Nej, det var pappa och brorsan som gjorde det. Jag fick titta på. Mmmhh… inte lika roligt som att få köra själv, men jag har alltid varit rätt så enkel att tillfredsställa. Ibland fick jag klistra på ett träd eller ge mina synpunkter på hur ett hus skulle stå på denna gigantiska H0-tågbana som byggdes upp.  Min far önskar sig samma sak vartenda år till jul: en kalender med tåg. Han gillar gamla ånglok, medan min bror föredrar de nyare maskinerna. Men tillbaka till kalendern. De finns knappt att få tag på i Sverige. I Tyskland ger de ut en vartenda år. Eller ja typ två stycken – en med moderna tåg och en med ånglok. De är slutsålda rätt så snabbt, så man får skynda sig. Men här i Sverige har jag faktiskt aldrig sett en. Så ni tågvänner därute, kan ni inte hjälpa mig? Apropås tågvänner: Jag har hittat två väldigt fina människor på Twitter @Gothburg och @Peter_Fransson, som älskar tåg och har svar på varenda tågfråga ni kan ha. Loktåg? Vad är det? Menar SJ lokaltåg, men tyckte det var för många bokstäver att texta i ett mess? Eller är det ett vanligt tåg? Eller är det ett mindre spännande tåg att åka med? Kan förklara nu, då jag fick svaret inom ett par sekunder: Ett loktåg är det som vi vanligtvis ritar upp, när vi ska rita ett tåg: ett lok, en kolvagn och en vagn. Minus kolvagn då, för de finns ju säkert inte längre. Ljudet det gör är: padamm – padamm… Men X2000 t.ex. har ett integrerat lok i första vagnen, så det räknas inte som loktåg längre. Och ljudet? Ja det finns väl knappt. Nu vet ni! Nästa gång ni ska svara på ett quiz kommer ni säkert att få denna fråga. Grabbarna gjorde i alla fall en tågresa till Kiruna i höst och istället för ett vykort fick jag två videohälsningar. Första hälsningen innehöll ett snöbollskrig och den andra skönsång. Ja, de hade bandat sig själva plus lite playback. Om jag blev glad? Jajamensan! Det får man ju inte var dag! Typ ett sjungande tågogram? ;)

Jag avslutar inlägget med ett citat till:

”Resan är som ett spel. Det blir alltid vinster och förluster och mest från ett oväntat håll.” –Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832)

Att resa är alltid pirrigt. Man vet aldrig var man hamnar, vem man möter, hur dessa möten går ut och om man hinner med tåget. Om man reser med SJ vet man inte heller alltid om tåget verkligen går. Eller om det går i tid. Men jag måste faktiskt säga, att jag bara gjort bra erfarenheter hittills, så jag föredrar faktiskt tåget på vintern. Fast jag ju älskar min Catmobil… men det får bli ett annat inlägg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback