Sockra loss!

Då har nästan två dagar gått och jag har inte haft tid att skriva en rad. Fy på mig! ;) Men å andra sidan helt okej att ha ett liv brevid internet också ju.

Igår träffade jag mamma ute på stan - jag tänkte handla lite smågrejer till dagens glögg & choklad eftermiddag hemma hos mig, plus att jag ville kolla in lite nya objektiv för min reflexkamera. Gick in i Nikon affären i Lund och hamnade hos en äldre herre som verkligen kunde sin sak. Blev så imponerad att jag verkligen köpte objektivet rakt av honom utan att kolla om MediaMarkt eller liknande hade samma för kanske några slantar mindre. Service och att kunna sin sak ger kunder. Jag som säljare fick mig en liten lärostund där i fotobutiken. Han chitchattade inte - han levererade och gav mig precis det jag ville: ett objektiv för porträttbilder. Är jätteglad för köpet och jag kommer säkert gå tillbaka dit för att fixa lite annat.

Hittade även ett par dukar och en glittrande guldkofta i mellandagsreans kaos. Så ja, jag är nöjd! Efteråt blev det en liten tupplur och jag vaknade av ett mess. Först tänkte jag faktiskt inte svara särskilt mycket, då jag var rädd att det skulle riva upp lite sår igen, men man är ju som man är och såklart svarade jag. Är väldigt glad att jag gjorde det, för vi fortsatta att chitchatta hela kvällen till långt in på småtimmarna och jag fick en väldigt trevlig kväll. Skönt när man har en person i sitt liv, som man kan vara sig själv med i alla väder, även om det är lite stormigt just nu.

 

Idag var det då dags för min glögg & choklad eftermiddag med några vänner och deras barn. Jag har ju i princip varit en tryffelfabrik detta år - gjort sats efter sats och vem ska äta allt? Så varför inte bjuda andra på det istället för att bli ensam tjock! Haha!

 

 

Hade i alla fall väldigt trevligt och jag tror alla blev mätta och nöjda. Katten gömde sig i skåpet - han blir alltid lite skraj när det är barn med och många vuxna som pladdrar på. Så han är, liksom jag, helt utslagen nu och ligger och snufsar till i sömnen vid mina fötter. Jag avslutade dagen med Karins lasagne (godaste snabbmatslasagnen jag ätit hittils faktiskt) och lite sallad med päronklyftor och en helt underbar film: The lake house. Har ni inte sett den, så måste ni bara. Handlar om en väldigt speciell distansrelation - mer säger jag inte. Men fy så surt att gå och vänta i 4 år på rätt ögonblick för att träffa sin kärlek och slutligen få leva den. Fast jag tror inte på dålig tajming egentligen - visst - i filmen så är det faktiskt så - men irl tror jag inte att det finns. Bara man vill så kan man övervinna vissa gränser och distanser. Men det behövs två för en relation. Så om bara en vill så blir det inte mycket av det.

 

Avslutar med lite bilder: